Den eviga debatten om Stockholm vs. Göteborg

Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg, har i princip alltid haft lite av en armbrytartävling med varandra. Invånare i båda städer vill hävda att den egna staden med dess invånare är bättre medan den andra på olika sätt är sämre. De vanligaste glåporden man hör göteborgare säga om stockholmare är att de är dryga och kaxiga, då de kan ha en tendens att hävda att de är lite finare och lite bättre då de bor i den kungliga huvudstaden. Glåporden om göteborgare brukar kunna yttra sig något i stil med ”tramsiga, goa gubbar med en ful dialekt och en trist humor”. Att ordvitsa anses ofta vara väldigt ”göteborgskt” och i Stockholm talar man gärna nedlåtande om denna typ av humor.

Stockholm har dock inte alltid varit Sveriges huvudstad. Det var inte förrän på 1600-talet som staden blev vad vi idag officiellt kallar för huvudstad. Sigtuna bar den mer inofficiella statusen som huvudsäte i Sverige, omkring 900-talet, då staden är en utav Sveriges äldsta. På den tiden var det lite oklart vad en huvudstad egentligen innebar så det råder delade meningar om huruvida Sigtuna var huvudstaden eller ej. Det fanns dock ingen som konkurrerade om titeln. Göteborg grundades av Gustav II Adolf först på 1600-talet och staden byggdes sedan upp av holländare och blommade upp till en storstad med 1700-talets mått mätt. (more…)

Obligationer

Vad är egentligen en obligation? En obligation är ett räntebärande skuldbrev som visar att man har lånat ut pengar till staten, ett företag, kommunen eller en bank. Utgivaren av en obligation kallas för emittent.

När man köper en obligation så blir man ägare till ett skuldbrev som ger en viss ränta. Emittenten får sedan en viss tid, löptid, på sig att betala tillbaka skulden och räntan baserar på hur lång löptiden är. Som privatperson kan man köpa privat- eller premieobligationer medan när staten lånar ut pengar till allmänheten så kallas det för premieobligationer.

obligationer

Privatobligationer delas in i två olika typer, kupongobligationer och nollkupongsobligationer och har en löptid på mellan ett och tio år. Med kupongobligationer är emittenten bunden till att göra periodiska betalningar av räntan, det vill säga delar av räntan på obligationen betalas ut med bestämda intervaller.

När det gäller nollkupongsobigationer så betalas räntan ut i en klumpsumma när löptiden tar slut. Premieobligationer är numrerade precis som lottosedlar och ger därefter en viss ränta. Räntan samlas ihop i en pott som Riskgälden två till sex gånger om året drar skattefria vinster från. Man behöver dock köpa ett bestämt antal obligationer i nummerföljd för att vara garanterad en viss vinst.

Den största skillnaden mellan aktier och obligationer är egentligen att obligationer är skulder och aktier är en investering av det egna kapitalet. När man köper aktier så satsar man sitt eget kapital i ett företag och blir därmed ägare i företaget. I och med detta har man rätt att rösta om företagets olika beslut samt ta del av framtida vinstutdelningar.

Vid investeringar i obligationer så köper man en del av ett företags skuld och blir på så sätt kreditgivare till företaget. Den största förmånen med att vara kreditgivare är att man har förtur till företagets tillgångar. Detta är en stor fördel vid en eventuell likvidation av företaget eftersom kreditgivare får betalt före aktieägare. Däremot har obligationsägare ingen rätt att ta del av företagets eventuella vinster. Är du intresserad av att handla med obligationer så är IG.se en bra och professionell sida att använda sig av.

För att summera så är obligationer generellt en tryggare och säkrare investering än aktier. Aktier har oftast en högre avkastning på grund av att de medför en högre risk, men om man behåller obligationen till förfallodatum så vet man exakt hur mycket pengar man får tillbaka i ränta. Pengarna i en obligation är heller inte bundna och man kan när som helst sälja sina obligationer. Man är dock inte garanterad att få tillbaka insatsen på obligationen om man säljer innan förfallodatum.

Det är också bra att känna till att det tas ut en viss avgift vid köp och försäljningar av obligationer.

Hur fungerar Kreditscoring?

När man ska ta ett lån vare sig det är ett mindre lån eller ett stort lån så kan man stöta på ordet kreditscoring.

En långivare ska låna ut pengar
Är du kreditvärdig
Kontroll genom en kreditscoring

Kreditscoring

När en långivare får in en ansökan från dig så vill de veta om du är kreditvärdig. Gör de en kreditscoring så kan de kontrollera detta på ett enkelt sätt. (more…)

Buffertkonto: Ett effektivt sätt att spara pengar

Många av oss drömmer om att spara pengar men endast få av oss lyckas med det. Den största orsaken till detta är att de flesta av oss saknar en klar strategi för hur vi kommer att spara pengar. Om du har en klar strategi som du följer regelbundet är det mycket sannolikt att du kommer att spara pengar på lång sikt.

I denna artikel kommer jag att presentera en effektiv strategi för att spara pengar, nämligen att spara med hjälp av ett buffertkonto. (more…)

Behöver alla betala skatt?

De flesta privatpersoner och företag som har en inkomst eller förtjänst måste betala skatt i Sverige. Skatten finansierar saker som kommer allmänheten till nytta. Det är skola och sjukvård men även infrastruktur som vägnät och järnvägar. Det finns de som arbetar och utför tjänster som inte behöver betala skatt, eller har en kraftigt reducerad skatteprocent. Det är inte enbart svenska medborgare som skattar i Sverige utan även utländska kan komma att behöva betala in pengar till svenska skatteverket. (more…)